"Tänk att för ett år sedan var ni tillsammans och idag pratar ni inte ens" Det låter ju  h e l t  sjukt. Men sant är det. Tänk vad livet kan förändras på så kort tid. Att någon kan finnas i livet och vara en så stor del till att några månader senare inte finnas, jag tänker så klart på min mormor som gick från frisk till sjuk, till - kan inte skriva  ordet - inte finnas på jorden, på tre månader. Tänker på Christian som jag flyttade hit med till Linköping för snart två år sedan. Idag säger vi knappt hej till varandra. Så med dessa tankar, vad gör jag om tre månader? Vad gör jag om ett år? Jag hoppas jag går i termin fyra på sjuksköterskeprogrammet, att jag håller kontakten med Julia, Rebecka och Anneli (som har ett år kvar), att Sara går kvar på programmet, att min familj finns i livet, att jag och mina vänner där hemma fortfarande har så kul som vi har nu när vi ses, att jag har kvar min lägenhet, att jag lever livet.